Orpheus spelade så underbart att de vilda djuren blev tama”
Den meningen inspirerade mig till skulpturen. Den lilla park som den ligger i längs Fyrisån heter Od:s plats, den manliga kören Orphei drängar har sin replokal i huset intill och det kändes som en självklar koppling.
Hur visar man ett vilddjur som blivit tämjt av musiken? Mitt Odjur ligger lättjefullt på en grönskande bädd med öronen vända mot musiken. Det är inget bestämt djur, lejon, hund eller björn, han har, för det är ett handjur, mänskliga händer och öron, ser rätt snäll ut men har vassa klor.
Skulpturen har under åren blivit väldigt folkkär, vilket är fantastiskt roligt.
Gestaltningen på Dragarbrunnsgatan var ett samarbete mellan mig Natasha Dahnberg och landskapsarkitekter från arkitektbyrån Tema. Uppdragsgivare: Uppsala kommun Ett intressant projekt där vi tillsammans fick uppdraget att gestalta ett torg.
Platsen vi arbetade med var inte stor och pampig utan snarare intim och lite blygsam. Vi försökte se det som ett vardagsrum som alla kan besöka, hitta sin lugna plats i och ta ett andetag under resans gång. Vi ville fylla detta vardagsrum med magi och hemligheter och påbörjade tankar, som besökaren är fri att själv tänka vidare på. Krukväxter som kan påminna om förstenade djur ellermänniskor –när man rör dem vaknar taktila minnen. Kanske är det naturen som tar över, komma över krukans kant och få tillbaka sin ursprungliga plats, där det nu bara finns sten och betong.
En av fasaderna fylldes med ett spetsmönster (Natasha Dahnberg) som fragmentariskt gått förlorat, med tidens gång tappar vi en del information, som man kan fylla med egna gissningar och drömmar. Gammal spets tillverkad av den modernaste lasersåg.
Gardiner brukar skilja innevärlden och yttervärlden åt. En klätterväxt kryper upp längs ”spetsgardinen”. Kanske är det en del av Rudbecks trädgård som en gång fanns på samma plats, och som nu försöker påminna om sin existens. Naturen hittar sin väg i asfaltsdjungeln.
Gestaltningen vann Uppsala nya tidnings Stadsmiljöpris 2012.